.

för det inte bryter upp någonstans och är väldigt milt.

bryter inte heller upp någonstans och kan inte nypas någonstans och är väldigt milt.

för det sitter inte i munnen och trycker på nosryggen, men man lär dock hantera det varsamt eftersom hästen andas genom näsan.

om man ska ha ett lite ''starkare'' bett rekomenderar jag pelham faktiskt, för det är bra och det finns ett stopp så man inte kan dra för mycket.

för det är allmänt djurplågeri och jag hatar bettet.

för det nyper hästen i tungan mellan betten

för det bryter upp i gomtaket.

sista inlägget idag för min del.

Ska försöka åtgärda det snarast möjligt!

-

Ja, idag red jag breeze på ett x antal veckor haha, ni kan läsa om varför jag inte ridit på www.amandawestergren.blogg.se. Det gick bra, först tog jag in henne, hade hacket. Använde pallen för att hoppa upp, ville inte stressa upp henne första gången... Hon blev lite småsur, drog öronen bakåt och så, men slutade direkt. Hon var pigg men inte het, vi tog svängen runt banan, hon blev rädd för en hund haha.

-

Och sen när vi svängde ner tillbaks har ju grannstallet satt upp en massa plastpåsar (idioter -.-) på snören så breeze vägrade gå, försökte få henne att gå fram men då stegrade hon sig, vände om henne och pratade lugnt, sen när hon stått en stund manade jag på henne lite och då gick hon fram. Efter några steg tvärstannade hon igen och sen då pratade jag lugnt med henne igen, manade på och hon gick. Känns verkligen vilken skillnad det blivit med tilliten!

-

Berömde henne så gick vi hem, känner verkligen hur stor jag blivit på henne nu :( Men w/e, vi har ett tag kvar iaf! :D

/Amanda

Ja, Dexter som han heter är väldigt snäll och ha och göra med. Han gillar verkligen och bli borstad, han sov nästan då jag borstade! Han var väldigt snäll i all hantering och gjorde det man bad om. Sen tog vi ut han på banan och hans ägare hoppade upp. Hon skrittade fram han och efter ett tag värmde hon upp han i trav. Sen galopperade hon i båda varven. Sen tog hon några skutt över hindrena. Sen fick jag hoppa upp och rida. Jag skrittade lite och red runt på spåret i skritt. När man höll i tyglarna vanligt arbetade han, till skillnad från alla andra hästar vi haft , haha. Sen red jag i trav och han gick lika fint. Sen red jag i galopp på volter och fyrkanten och han gick med lite högre huvud, men ibland gick han skitbra faktiskt! Sen skrittade jag lite igen tror jag. Sen travhoppade jag ett kryss, gud vilken härligt häst och hoppa alltså! Sen hoppade jag krysset i galopp och han var lika duktig. Sen hoppade jag ett räcke med något randigt under, gick jättebra det med! Sen skritta jag lite och sen hoppade jag en oxer, gick jättebra det med! Efter det höjde dom lite och jag hoppade lika igen. Sen hoppade jag oxern och ååååh vad jag älskar hans sätt och hoppa! Sen skrittade jag av och gick in i stallet. Sen tog vi ut han igen och han stod i hagen nöjd och belåten.

Såhär säger jag om Dexter: Han var väldigt fin och duktig. Hoppade det man styrde på och bara gick på. En ponny som kommer gå väldigt långt för att han var så klok och duktig.

lite bilder från idag.

Tvådelat: Ett bett med två delar eftersom mitten på bettet delar sig och en ny del börjar på bettet. Den delen i mitten, där det kommer en ny del, det åker upp i gomtaket på hästen när man drar vilket ger smärta i gomtaket. Även det kan göra att hästen nyper sig i mungipan och det kan bilda sår. Det bettet är inget som jag rekomenderar eftersom drar man lite i det åker mitten på bettet upp i gumtaket och trycker. Nej till bettet för mig.  

Tredelat: Det är som ett tvådelad, men där det tvådelade bettet delas, där finns en liten sak som gör att bettet inte bryts upp i gomtaket på hästen. Utan detta bett mer dras bakåt när man drar. Tredelade bett är ett av dom snällaste betten som finns eftersom dom bara trycker när man drar. Jag red med tredelat bett på min gamla ponny Care for Me, hon gick bra på det och trivdes med det, dock var hon väldigt hård i munnen (hon är stel och bryr sig inte om tagen) eftersom hon gick på ridskola innnan. Jag kan rekomendera bettet till lite mer ''nybörjare'' med ''flygande'' armar eftersom bettet är väldigt milt mot hästen.

Pessoabett: Är ett bett som kan vara rakt, tvådelat och tredelat. Det består av fyra ringar,  en liten som sidostycket fästes i, en stor ring som är som vanliga tränsbettsringen, också 2 små ringar under där man fäster tyglarna. När man tar i tygeln verkar det direkt i hästens mun, och det ger dubbla signaler. Det trycks kraftigt i nacken vilket får hästen att vilja gå nedåt, samtidigt som bettet vrids om och rullar i munnen, det trycks uppåt eftersom att bettet inte är fast. Detta verkar mot gomtaket/tänderna och får hästen att vilja gå uppåt igen. Pessoabettet saknar även kedja därför finns inget stopp, och eftersom att det är ett hissbett, känns det för rttaren som om du bara håller som vanligt, men för hästen känns det som om du sliter allt vad du kan med tex ett tränsbett. Pessoabett är ren och skär djurplågeri enligt oss och vi kommer aldrig använda det på våra hästar.

Rakt bett: Det är ett bett utan att det delar sig. Vilket gör att det inte kan bryta upp någonstans i munnen och kan heller inte nypa hästen. Men om man har lösa bettringar så kan det nypa i mungiporna (även på dom andra betten), men det kan det inte göra om det är fasta bettringar. Detta bett är väldigt milt och något jag ridit på på min förra häst, Care for Me. Hon gick bra på det och trivdes med det. Detta bett rekomenderar jag och säkert många andra också.

ja det var vad jag tyckte om bett och dess verkan. Hoppas ni lärde er något och tar åt er.

Kolla på den här filmen, för varje tygeltag slår bettet emot tänderna / skinnet och nyps och klämmer nerverna. Bett är mycket plågsamt för en häst, men de flesta har vant sig efter att ha haft bett hela sitt liv. Vad tycker ni? Varför ska man ha en metallbit i munnen på sin häst, när man utan problem kan hantera den minst lika bra bettlöst?

Lite mer om mig:

Ja, jag är född 1998 och brinner för hästintresset. Jag älskar allt som har med djur och göra och avskyr Djurplågeri allra mest. På fritiden gillar jag och vara i stallet såklart och vara med kompisar.

-

-

Shantung Breeze RW 1277 är mitt welshponnysto, 10 år, som är efter Wärnanäs Ulrik RW 63 (Jasmin IV RW 807). Fick henne 11 mars 2010, alltså har jag haft henne över ett år nu. Det går bra för oss, rider henne inte ofta, har faktskt inte ridit på flera veckor nu. Detta beror på att jag lessnat lite på ridning plus att jag är lite lång på henne, men vi går promenader nästan varje dag, myser och bara leker! Och det trivs vi båda bäst med. Breeze betyder vääääldigt mycket för mig, och jag skulle inte byta ut henne mot nånting i världen. ♥